Indhold
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
– beskattningstidpunkten i 2-9 § §,
– gemensam eller särskild beräkning i 10-15 § §,
– anskaffningsvärde efter karaktärsbyte i 16 §,
– överlåtelser av verksamhet till staten, kommuner m.fl. Jeg 17 og 18 § §,
– oriktig prissättning m.m. Jeg 19 og 20 § §, og
– hur man beräknar resultatet i 21 og 22 § §.
Beskattningstidpunkten
Bokföringsmässiga grunder
2 § Resultatet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder.
Vid beräkningen av resultatet ska inkomster tas upp som intäkt och utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag. Detta gäller även skattskyldiga som inte är bokföringsskyldiga.
Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 Kapitel. 10 § Regnskab (1999:1078), ska vid beräkningen av resultatet inkomster tas upp som intäkt och utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag, även om detta strider mot bokföringsmässiga grunder. For renter, gælder dette kun, hvis den samlede renteindtægter og samlede renteudgifter ikke overstiger 5 000 kroner. Opret (2007:1419).
Balansposter
3 § Värdet av utgående lager, work in progress, tilgodehavender, skulder och avsättningar ska bedömas med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång.
Värdet av ingående lager och andra balansposter ska tas upp till samma belopp som värdet vid det föregående beskattningsårets utgång. Opret (2007:1419).
Räkenskaperna
4 § Om räkenskaper förs för näringsverksamheten, ska dessa läggas till grund för beräkningen av resultatet när det gäller beskattningstidpunkten.
Reserv i lager och liknande ska beaktas bara vid tillämpning av 17 Kapitel. 4 og 5 §§ samt 27 § andet afsnit. Opret (2007:1419).
Justeringar
5 § Det redovisade resultatet ska justeras om en intäkts- eller kostnadspost hänförs till ett visst beskattningsår i strid med bestämmelserna i 2 §. Motsvarande justering ska göras ett tidigare eller senare beskattningsår, om det behövs för att undvika att någon intäkts- eller kostnadspost utelämnas eller räknas dubbelt. Opret (2007:1419).
6 § Även om lager, work in progress, kundfordringar eller liknande tas upp till ett för lågt belopp eller avsättningar, leverantörsskulder eller liknande till ett för högt belopp, ska resultatet inte justeras till den del mellanskillnaden motsvaras av sådana ytterligare värdeminskningsavdrag på andra tillgångar än lagertillgångar som den skattskyldige skulle ha kunnat göra enligt denna lag. Detta gäller dock bara om den skattskyldige begär det. Opret (2007:1419).
Karaktärsbyte
7 § Om en tillgång som innehas av den skattskyldige och som hör till inkomstslaget kapital blir tillgång i den skattskyldiges näringsverksamhet, ska de justeringar göras som behövs för att inte någon intäkt eller kostnad ska utelämnas eller dubbelräknas. Opret (2007:1419).
Fordringar och skulder i utländsk valuta
8 § Fordringar, skulder, avsättningar och kontanter i utländsk valuta, som inte tas upp till det verkliga värdet enligt 17 Kapitel. 20 §, ska värderas till kursen vid beskattningsårets utgång. Om det finns ett terminskontrakt eller någon annan liknande valutasäkringsåtgärd för en sådan post, ska posten tas upp till det värde som motiveras av valutasäkringen under förutsättning att
– samma värde används i räkenskaperna, og
– värderingen står i överensstämmelse med god redovisningssed.
Om den säkrade posten är sådant lager som tas upp till anskaffningsvärdet enligt 17 Kapitel. 20 § ska inte första strecksatsen i första stycket tillämpas. Opret (2007:1419).
Kapitalvinster och kapitalförluster
9 § Bestämmelser om beskattningstidpunkten för kapitalvinster och kapitalförluster finns i 44 Kapitel. 26-32 § §.
Fælles eller separate beregninger
Juridiske personer
10 § All näringsverksamhet som bedrivs av en juridisk person räknas som en enda näringsverksamhet. Om den juridiska personen är delägare i ett svenskt handelsbolag, ska även handelsbolagets verksamhet räknas in i den juridiska personens näringsverksamhet.
I 11 § finns bestämmelser om underskott från vissa utländska juridiska personer. I 14 og 15 §§ finns bestämmelser om underskott från kommanditbolag och vissa andra handelsbolag. Opret (2007:1419).
11 § Underskott från en i utlandet delägarbeskattad juridisk person får dras av bara om den juridiska personen hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i ett område som anges i bilaga 39 a och som inte omfattas av där angivna undantag.
Underskott som inte får dras av på grund av bestämmelserna i första stycket, skal fratrækkes i beregningen af den udenlandske juridiske person, at resultaterne efter indkomståret. Opret (2007:1419).
Enkeltpersoner
12 § All näringsverksamhet som bedrivs av en enskild näringsidkare räknas som en enda näringsverksamhet. Om han bedriver självständig näringsverksamhet utomlands, räknas dock all sådan verksamhet som en egen näringsverksamhet.
13 § För en fysisk person som är delägare i ett eller flera svenska handelsbolag räknas verksamheten i varje handelsbolag som en egen näringsverksamhet. Hvis et partnerskab driver selvstændig virksomhed i udlandet, räknas dock all sådan verksamhet som en egen näringsverksamhet.
Om ett svenskt handelsbolag är delägare i ett annat svenskt handelsbolag, ska verksamheten i det handelsbolaget räknas in i det ägande bolagets näringsverksamhet. I 14 og 15 §§ finns bestämmelser om underskott från kommanditbolag och vissa andra handelsbolag. Opret (2007:1419).
13 a § Kapitalvinst som enligt 49 et kapitel. ska tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet när en fysisk person avyttrar en andel i ett skalbolag räknas som en egen näringsverksamhet. Opret (2007:1419).
Underskott för kommanditdelägare och vissa andra handelsbolagsdelägare
14 § En kommanditdelägare i ett svenskt kommanditbolag får inte dra av underskott från kommanditbolaget till den del summan av avdraget och de avdrag som gjorts tidigare beskattningsår skulle överstiga ett belopp som motsvarar vad delägaren satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget.
En delägare i ett svenskt handelsbolag som i förhållande till övriga delägare har förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser ska dra av sammanlagt högst ett belopp som motsvarar hans ansvar. Opret (2007:1419).
15 § Underskott som inte ska dras av på grund av bestämmelserna i 14 §, ska dras av vid beräkning av resultatet från bolaget det följande beskattningsåret. Opret (2007:1419).
Anskaffningsvärde efter karaktärsbyte
16 § Om en tillgång avskattats enligt bestämmelserna i 41 Kapitel. 6 §, anses for at være erhvervet for et vederlag svarende til markedsværdien. Vid karaktärsbyte i annat fall ska som anskaffningsvärde anses anskaffningsutgiften ökad med utgifter för förbättring och minskad med sådana avdrag som har gjorts för anskaffning, afskrivninger og lignende.
I 18 Kapitel. 10 §, 19 Kapitel. 16 § og 20 Kapitel. 14 § foretage afskrivninger på bygninger- og jord udstyr, byggnader och markanläggningar i sådana fall. Opret (2007:1419).
Överlåtelser av verksamhet till staten, kommuner m.fl.
17 § Om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening överlåter den huvudsakliga delen av sin näringsverksamhet eller sina tillgångar till staten, ett landsting eller en kommun, ska bestämmelserna i 18 § tillämpas. Detsamma gäller om överlåtelsen sker till ett bolag som till övervägande del innehas, direkt eller indirekt, av staten, ett landsting eller en kommun.
Bestemmelserne i 18 § tillämpas dock inte vid överlåtelser inom en svensk koncern. De har heller ikke anvendelse, hvis overførslen vises som et normalt led i sine aktiviteter.
Vid bedömningen av om det är en huvudsaklig del som överlåts, bør tage hensyn til den samlede virksomhed, som selskabet eller foreningen beskæftiger sig med skatteåret for indrejse, vilkår efter overdragelsen og erhvervslivet generel karakter og retning. Opret (2007:1419).
18 § En beräkning av resultatet görs som om ett beskattningsår hade avslutats i och med överlåtelsen. Vid beräkningen får de tillgångar som finns kvar efter överlåtelsen inte tas upp till ett högre värde än marknadsvärdet.
Om denna beräkning resulterar i ett underskott, anses resultatet vara noll, och den återstående delen av beskattningsåret behandlas då som ett särskilt beskattningsår. I annat fall beräknas resultatet för hela beskattningsåret efter vanliga regler.
Sådana underskott för ett tidigare beskattningsår än överlåtelseåret som inte har kunnat dras av det följande beskattningsåret på grund av bestämmelserna i 40 få., får inte dras av ett senare beskattningsår än det då överlåtelsen sker.
Oriktig prissättning m.m.
19 § Om resultatet av en näringsverksamhet blir lägre till följd av att villkor avtalats som avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare, ska resultatet beräknas till det belopp som det skulle ha uppgått till om sådana villkor inte funnits. Detta gäller dock bara om
1. den som på grund av avtalsvillkoren får ett högre resultat inte ska beskattas för detta i Sverige enligt bestämmelserna i denna lag eller på grund av ett skatteavtal,
2. det finns sannolika skäl att anta att det finns en ekonomisk intressegemenskap mellan parterna, og
3. det inte av omständigheterna framgår att villkoren kommit till av andra skäl än ekonomisk intressegemenskap. Opret (2007:1419).
20 § Ekonomisk intressegemenskap som avses i 19 § anses föreligga om
– en näringsidkare, direkt eller indirekt, deltar i ledningen eller övervakningen av en annan näringsidkares företag eller äger del i detta företags kapital, eller
– samma personer, direkt eller indirekt, deltar i ledningen eller övervakningen av de båda företagen eller äger del i dessa företags kapital.
Resultatet
21 § Överskott och underskott i en näringsverksamhet ska beräknas genom att intäktsposterna minskas med kostnadsposterna.
Särskilda bestämmelser om makar som tillsammans deltar i näringsverksamhet finns i 60 Kapitel. Opret (2007:1419).
22 § Bestämmelser om att underskott ska dras av samma beskattningsår finns i fråga om
– kapitalvinst vid försäljning av näringsfastighet i 45 Kapitel. 32 §, og
– kapitalvinst vid försäljning av näringsbostadsrätt i 46 Kapitel. 17 §.
Bestämmelser om att underskott får dras av samma beskattningsår finns i fråga om
– delägare i andelshus i 42 Kapitel. 33 §,
– nystartad verksamhet i 62 Kapitel. 3 §, og
– litterär eller konstnärlig verksamhet m.m. Jeg 62 Kapitel. 4 §.
Bestämmelser om att underskott ska dras av ett senare beskattningsår finns i fråga om
– avdrag i näringsverksamheten följande år i 37 og 40 få., og
– avdrag för kvarstående underskott av avslutad näringsverksamhet i 42 Kapitel. 34 §. Opret (2007:1419).